Vissa dagar känner jag bara för att sträcka upp armarna o säga :
-Du där som kallar dig livet: Jag ger upp ! Jag orkar fan inte kämpa varenda minut för nåt som kommer så jävla lätt för vissa andra.
Varför skulle jag ?? mitt liv blir aldrig lättare, jag blir aldrig lyckligare. Alla slänger ur sig meningslösa ordspråk hit och dit istället för att se sanningen: livet är inte lätt men måste man behöva kämpa,slåss och bråka för att få en sekunds harmoni? en minut av lycka och sann kärlek? Jo jag hävdar att det är värt det men ibland undrar jag om jag fan inte bara lurar mig själv, om jag säger det för att vad ska man annars hänga kvar för.. Jaja..jag har massor o leva för visst men ändå, jag vill kunna må bra oxå tycker fan jag förtjänar det. Nää jag gör inte alltid allt rätt, jag kan vara jävlig och allt det där men jag har ett rent och ärligt hjärta. Räknas inte sånt längre? Är det så att otack är världens lön? isf vill jag hoppa av,reklamera det liv jag fick. vart gör man det ??
Tror vi är många fler fast kanske man inte vågar uttrycka det..
kram <3
Hittade hit via Facebook ”Kul” (eller nåt) att se att man inte är ensam om sådana där tankar…