Ja jösses vad fort tiden går när det gäller vissa saker o så jävla långsamt när det gäller annat. Ihelgen har det varit lätt hysteriskt. Eller ja, jag har väl varit det. Haft kalas (sort of) för min älskade lille son som fyller 13 år den 26 
kattungeköpare osv..
Jag vet inte riktigt varför allt blir så himla stort och jobbigt för mig.. visst det har/är mycket kring när det gäller känslor, relationer ( i alla former) m.m men ändå. Verkar mer och mer vettigt och genomföra dessa tester som Rehabteamet vill för nåt är det iaf.. Kan ju vara så att nu när jag blivit av med massa annat och har enbart en medicin som gör att jag eg mår så mycket bättre, ja då blir ”grunden” synligare…hmmm… jaja, nu får jag iaf rätt hjälp, ska bara mitt tålamod åter testas 
Annars är livet faktiskt ok.. visst, saknar min kärlek så det gör ont men allt där måste oxå få ta tid.. o hur det slutar vet jag inte alls.. suck.. tålamod va det… barnen mår bra ( vad jag vet) katterna oxå, snart flyttar bebbarna och vi väntar nya nu i November så.. ja.. synd o klaga ( för mycket)
Nu ska jag joina min stora tös vid TVn.
mitt <3 krya på dig !!
Kramizz